Jag kan inte annat än att le för mig själv när jag tänker på gårdagen. Efter väldigt lite övertalning samlades vi åter igen på min ballkong, med hämtmat och vin. En ny svensk fick vi med oss och han kom på den bästa idéen med att stänga toadörren och sätta på lyset så att min granne, som nu mer går under namnet Leif, skulle tro att de va upptaget en hel dag. På den nivån låg väl humorn kvällen igenom. Niklas låtsades vara från Ryssland och jag gav blommor till bartendern och blev ännu mer bästa polare med vakten. Våra utekvällar toppar varandra varenda gång! Tröttnar aldrig.